Academic challenge var ett begrepp som myntades av arbetsgruppen som genomförde självreflektionen inom ramen för fakultetens arbete med EQ11 under 2011. Gruppen bestod av nämndordföranden, studentrepresentanter från MF och VÅVS, vice dekanus med GU ansvar, vice dekanus med FU ansvar, utbildningschef och utbildningsadministratörer.

Begreppet academic challenge, eller akademisk utmaning, ska ses som ett uttryck för en efterfrågan på högre kvalitet i undervisningen på fakultetens utbildningar. Dock måste man komma ihåg att varje utbildning har olika förutsättningar och olika styrkor och svagheter. Det som fungerar uselt inom en utbildning fungerar perfekt inom andra. Men vi studenter har funnit att behovet av ökad akademisk utmaning finns i någon mån inom alla våra utbildningar. Frågan diskuterades på EAB hösten 2011 och därefter ombads studenterna att förtydliga skriftligt vad vi menar med begreppet. Detta är ett försök att göra det.

För att kunna använda behovet av ökad akademisk utmaning i undervisningen till att förbättra våra utbildningar så är det viktigt att man förstår i vilken kontext begreppet myntades. Det var i en arbetsgrupp med uppdraget att utvärdera kvalitén på våra utbildningar överlag. Detta gör att begreppet inte är direkt applicerbart på enstaka kurser eller moment på våra utbildningar, medan det med fördel kan användas som ledstjärna vid omläggningar av utbildningar, eller som inspiration för kursutveckling.

Våra tolkningar av begreppet akademisk utmaning

Fakta ställt mot förståelse
De senaste decennierna har det skett en förskjutning bort från faktaorienterad undervisning till en förståelseinriktad. Det är en positiv utveckling men för att kunna nå den avsedda förståelsen krävs fortfarande en gedigen faktakunskap. Vid flertalet av våra undervisningsmoment förväntas studenten själv definiera sitt behov av faktainlärning. Genom tydligare riktlinjer för vilken fakta man behöver ta med sig från undervisningen möjliggörs inlärning av denna och vägen till förståelse öppnas. Om studenten dessutom kommer till undervisningsmomenten väl förberedd, och redan inläst på fakta kommer man kunna utnyttja undervisningstillfället till diskussion på en mer avancerad och förståelsebaserad nivå, istället för att diskutera basal fakta.  

•    Större tydlighet gentemot studenten över vilken fakta som behöver läras in.
•    Större krav på studenten över vilken fakta som denne förväntas kunna.
•    Fokus på förståelse och diskussion i undervisningsmomenten, vilket kräver faktakunskaper och förberedelser från studenten.

Forskningsanknytning
Forskningsanknytning innebär att alla medicinska fakultetens forskare ser det som sin självklara uppgift att genomföra bästa möjliga undervisning inom sitt ämnesområden på våra grundutbildningar. Studenterna lämnar föreläsningen med förståelse för ämnet, kunskap motsvarande den nivå som krävs, och nyfikenhet på att få reda på mer.

•    Som forskare vid medicinska fakulteten undervisar man inom sitt ämnesområde på grundutbildningen.
•    Förutom att undervisa i grunderna, står forskaren också för fördjupning och en nyfikenhet, där man diskuterar nya rön med sina studenter.
 

Krav för godkänt
Vid medicinska fakulteten finns endast ett betyg som motsvarar godkänt. Detta är positivt, men kraven för att uppnå godkänt ska vara höga och aldrig ges avkall på, inte i något moment. Kraven vid skriftliga tentamen ska göra både studenten och läraren viss om att studenten erövrat de kunskaper som motsvarar kraven i ens framtida yrkesliv. Vid muntlig examination och vid seminarier gäller att samma krav på delaktighet och förberedelse ställs på alla studenter.

Om studenten deltar aktivt i undervisningsmomenten så är gränsen för godkänt inte svår att uppnå. Nivån på undervisningen är hög liksom gränsen för godkänt.

•    Medicinska fakulteten ställer höga krav på studenterna för att de skall uppnå den tillräckliga godkäntgränsen.
•    Studenterna ges genom undervisningen tillräckliga medel för att kunna uppnå denna nivå.

Måluppfyllelse
Samtliga examensmål som uppställts för våra utbildningar examineras självklart på ett rättssäkert och transparent vis. För studenten är det tydligt vilka mål som förväntas uppnås, och för läraren är det tydligt vad denne förväntas undervisa och examinera. Vid varje undervisningstillfälle tar läraren tillfället i akt att kommunicera huruvida denne finner att studenterna uppfyller målen, eller om mer ansträngning krävs. Vid examination av kunskap i slutet av kursen ligger fokus på de övergripande viktiga momenten och sambanden från kursen. Under kursen gives tid till detaljer och fördjupad diskussion, något som kräver närvaro, förberedelser och engagemang från studenterna.

•    Genom obligatorisk närvaro vid moment i undervisningen säkerställs att studenten bereds möjlighet att tillgodogöra sig kursplanens fulla vidd.
•    Läraren är väl införstådd med kursens mål och undervisningstillfällets avsikt.
•    Examination i slutet av kursen fokuserar på stora samband och viktiga kunskaper.

Verksamhetsförlagd utbildning
VFU utgör ett oumbärligt komplement till den teoretiska undervisning som erbjuds. Arbete i t.ex. klinisk miljö är dock inte det enda målet med vår utbildning. Även undervisning i verksamhet kräver akademisk utmaning för att vara meningsfull, och skall bedrivas i samröre med akademiskt kompetenta lärare. Studenter från medicinska fakulteten skall inte endast bidra till sjukvårdsproduktion utan lämna utbildningen som kompetenta akademiker, rustade för att lösa (eller åtminstone teoretisera kring) framtidens problem.

•    Akademin överger inte undervisningen bara för att den är verksamhetsförlagd.

Låter det spännande? Tag kontakt med ordförande, ordf [at] mfskane.se för mer information om vilka projekt som är igång just nu.